Jaha... Nu lämnade jag det där hemska hostelet i LA och åkte till helt fantastiskt vackra Carpinteria. Riktigt så där shabby-chick-amerikanskt men det verkar löjligt mysigt här. Ska ta lite bilder sen så ni förstår.
Hade försökt kontakta en wwoof-host här i krokarna men inte fått något svar. Hade ingen lust att vara kvar i LA så jag tänkte att jag åker hit så löser det sig säkert.
Gick av tåget och skulle leta upp ett ställe med wifi, på vägen hittade jag en jättefin secondhand butik där jag köpte en typ ihopvikbar stråhatt, den kommer också på bild sen:) Frågade den snälla damen i butiken om hon kände till ShepherdsFarm, som jag mailat till, och det gjorde hon. Hon sa att de hade ett stånd där dom sålde sina produkter längre ner på gatan. Perfekt! Glad i hågen gick jag dit och frågade tjejen som stod där om hon visste om de hade plats för en wwoofare från Sverige. Hon verkade lite tveksam men sms:ade i alla fall och frågade. Hon fick svaret att dom inte tog emot wwoofare längre. Blev galet irriterad..
Men hon va så rar tjejen så hon erbjöd mig att få bo en natt hos henne och hennes föräldrar:) Så sweet! Så nu sitter jag på Starbucks och har kontaktat en annan farm och håller tummarna för att dom vill ha mig..
Helt sjukt va glad man blir när folk är så vänliga när man känner sig som världens mest ensamma människa! Vill typ krypa upp i hennes mammas famn när vi kommer dit. Nåväl, får se hur det blir med det.. Fortsättning följer oavsett:) Saknar hemma och alla er underbara jag har där<3
Hade försökt kontakta en wwoof-host här i krokarna men inte fått något svar. Hade ingen lust att vara kvar i LA så jag tänkte att jag åker hit så löser det sig säkert.
Gick av tåget och skulle leta upp ett ställe med wifi, på vägen hittade jag en jättefin secondhand butik där jag köpte en typ ihopvikbar stråhatt, den kommer också på bild sen:) Frågade den snälla damen i butiken om hon kände till ShepherdsFarm, som jag mailat till, och det gjorde hon. Hon sa att de hade ett stånd där dom sålde sina produkter längre ner på gatan. Perfekt! Glad i hågen gick jag dit och frågade tjejen som stod där om hon visste om de hade plats för en wwoofare från Sverige. Hon verkade lite tveksam men sms:ade i alla fall och frågade. Hon fick svaret att dom inte tog emot wwoofare längre. Blev galet irriterad..
Men hon va så rar tjejen så hon erbjöd mig att få bo en natt hos henne och hennes föräldrar:) Så sweet! Så nu sitter jag på Starbucks och har kontaktat en annan farm och håller tummarna för att dom vill ha mig..
Helt sjukt va glad man blir när folk är så vänliga när man känner sig som världens mest ensamma människa! Vill typ krypa upp i hennes mammas famn när vi kommer dit. Nåväl, får se hur det blir med det.. Fortsättning följer oavsett:) Saknar hemma och alla er underbara jag har där<3
Nå, hade hon en go mamma? hade de det fint hemma? fick du bara friterad mat?
SvaraRaderaIhopvikbar stråhatt låter klockrent, bild tack! och ser även fram emot bilder på orten, mycket nyfiken!
Kram kram!
Men vilken fin människa! Hon kanske känner till andra gårdar? Tänker på dig. Hang in there, det kommer kännas bättre snart, är jag säker på. Under tiden: lägg fullt krut på bloggen. Vill se the surroundings och hatten. Hur funkar det med telefonen förresten? Massa kramar.
SvaraRaderaDom är jättesnälla och har kaffemaskin som gör gott kaffe:) Bilden på stråhatten får vänta lite. Den är ganska töntig. tog några bilder på stranden tidigare men jag hade ett oerhört krystat leende så det gick liksom inte att lägga upp.
SvaraRaderaFunderar på att köpa en billig telefon o kontantkort men avvaktar lite. Om det inte löser sig med wwoof-ställen så kanske jag måste korta ner vistelsen i Kalifornien. Men det visar sig- hanging in there:)
pussa o kramar