tillbaka till verkligheten

Åkte till Great Barrier Island för att wwoofa några veckor, 4 närmare bestämt. Kände redan när det började dra ihop sig att 4 veckor var lite för långt. Great Barrier är bara 4,5 timmar med båt från Auckland men det är en helt annan värld. En blandning av riktigt rika människor med sommarhus och forna hippies som vill fly undan verkligheten. Det finns några små samhällen där det finns affär, bensin, kanske en restaurang och ett café. Sen är det inte så mycket mer än väldigt vacker natur, härliga stränder, berg och tracks. Det finns en liten flygplats också.

 utsikt från look out över Port Fitzroy

Tänkte mig att det skulle vara avslappnade att "komma bort" och slippa face book och annat som hör min vardag till. Jag visste att jag inte skulle ha någon teckning på telefonen där wwoof-framen var men jag tänkte att man kanske skulle kunna hitta ett litet berg i närheten där man kunde pejla in kontakt med omvärlden, men icke..  
Caity och Gerald som hade farmen var himla snälla människor men men kanske lite för mycket för min smak. Jag gillar också idén med solceller osv men att inte kunna tända lampan för att det hade varit mulet under dagen är att kanske dra det lite för långt.
Det var ett belgiskt par, Pier och Gennie, som också wwoofade där. Dom var fina människor, de försökte verkligen få skeptiska mig att känna mig mer delaktig och visa hur saker funkade på gården. Dom hade varit där två gånger tidigare och verkade verkligen trivas.

Pier och Gennie när vi vandrade upp Mt Hobson

Caity och Gerald, eller Okiwi Passion som gården heter, odlar grönsaker och frukt som dom säljer till befolkningen på ön. Deras huvudsak är Veggie Boxes som folk kan beställa två gånger i veckan. De innehåller lite av varje beroende på säsong. Nu när jag var där var det hög säsong för gröna bönor, bananer, jordgubbar, zuccini, tomater och innan jag åkte var det majs, paprika och aubergin som mognade.
De sålde också en hel del grönsaker till affärerna och restaurangerna på ön, samt på på en marknad på lördagar. Det är så himla fint att folk vill viga sina liv åt att odla ekologiskt även om det inte gör dem rika. Tror att det går ganska bra för dom men jag fattar inte riktigt hur, framför allt inte eftersom de måste förlita sig på att wwoofare hjälper dem åtminstone 10 månader om året. Men all cred

så här kan en låda se ut

här är Caity och Gerald

Färjan över var helt underbar! Solen sken och vattnet glittrade. Såg delfiner och en val! Vet inte om det går att titta på videon men det är i alla fall två delfiner som simmar framför båten.

Det bästa med Great Barrier var när jag Gerald och Pier åkte ut och fiskade! Gerald älskade att fiska och var mycket stolt och nöjd redan innan vi kastade loss. Han varnade dock för att fiskarna inte alltid nappar och att vi inte skulle bli för besvikna om vi inte fick någon fisk. Jag lugnade ner honom och sa att han inte behövde oroa sig att jag skulle se till att vi fick mat på bordet.

Sagt och gjort. Som väntat fångade jag den största fisken, en Snapper. Vackert gyllene kopparfärgad med stora förvånade ögon som stirrade rakt in i mina när jag vänligt men bestämt tryckte in det vassa föremålet i hjärnan på den för att förkorta lidandet. 

Mycket nöjd amatörfiskare

Pier lyckades fånga en Leather Jacket, en helt underbar fisk! Munnen var alldeles för liten för krokarna vi använde men Pier lyckades rycka i linan så att kroken fastnade i sidan på fisken. När den kom upp var den leopardspräcklig och liksom grymtade, spärrade upp sitt horn och såg mycket oskyldig ut. Som en tecknad seriefigur. Så fin och faktiskt jättegod!

så himla rolig!

Till middag den kvällen åt vi sushimi till förrätt och fried fish och sallad till varmrätt. Dagen efter gjorde Gerald fiskrisott på det som var kvar av fisken samt buljong som han kokade av resterna. Aldrig smakat så god fisk förut!   

Här tar vi in Scharlottenlök som legat o torkat

Dom hade ca 80 höns som var svåra att fånga på bild

Jag bodde i en mysig husvagn, med bananer på en sidan och sjukt snygg bambu på andra sidan

här sov jag ganska gott ändå..

Den löjligt snygga bambun som dom använde som lähäckar. avis.

tomater o vitlök

bananer minsann

Veggie boxes och en massa vitlök som hänger på tork

Nu när jag titta på bilderna så ser det ganska härligt ut och jag kan inte riktigt förstå varför jag vantrivdes så men jag lämnade Okiwipassion efter 2 veckor. Kände ändå att det var ganska bra jobbat. Nu har  jag provat riktig wwoofing och nu vet jag att jag inte trivs på en isolerad ön utan de vanliga bekvämligheterna. Alla erfarenheter är bra erfarenheter. 

Nu är jag tillbaka i Auckland och ska vidare till den södra ön i morgon. Ska hyra bil och tälta tillsammans med en snubbe som heter David som jag lärt känna här på hostelet. Det blir spännande. Alla säger att södra ön är annorlunda och mycket vackrare så vi får väl se:)

puss o kram!