lördag 16 november 2013

brev från Kalifornien

Nu är det min sista kväll i Kalifornien. Sitter på ett hostel i LA downtown. Har varit två nätter i San Diego sen jag lämnade San Francisco och i morgonkväll flyger jag till Nya Zeeland! Ska försöka sammanfatta mina intryck av staterna här lite kort

Klimatet är kanske det bästa! Känns som att det var en bra tid att åka hit för det har varit varmt och gött men också höstigt, särskilt i San Francisco. Vackra färger på träden och lite löv på marken men soligt och t-shirtväder på dagarna. Man verkar också kunna odla det mesta, fattar inte hur dom kan vattna allt för det är typ öken men så mycket goda grönsaker, frukt och bär. Antar att gmo varit i framme i många av fallen men dom har verkligen lyckats med att presentera grönsaker och frukt på ett fräscht och härligt sätt i butikerna. En hel del ekologiskt, det mesta närproducerat och allting ser så gott ut att man vill köpa allt allt allt. 
När meteorologen pratar om att vintern snart är här så är det för att det ska regna lite.. gulligt på nå vis. Tänk; ett par månader med lite regn o rusk sen börjar det om igen. Sol, sol o sol.. sol sol

Älskar folks självförtroende här! A L L A har självförtroende- varför inte liksom?!.. Oavsett smal, tjock, lång, kort, svart eller vit - till och med hemlösa kör liksom sin grej. Och folk parat med varandra, helt underbart! det finns liksom ingen pinsam tystnad här för folk bara pratar. Frågar om allt är ok, bra bild du tog där, eller bara nånting om att det är mycket folk på metron eller vackert väder. Hjälpsamma och snackiga. Det önskar jag att vi kunde ta efter, man blir ju så glad bara av att prata lite kort med en främmande person. Ska jag göra i alla fall när jag kommer tillbaka.

Måste säga att det har gått bra att gå mycket här trotts allt. Jag hade fått bilden av att det inte ens fanns trottoarer för att folk åkte så mycket bil, men det har gått bra att gå nästan överallt. Det svåra har varit att åka kollektivt. Gillar att åka kollektivt, man ser vanligt folk som lever sin vardag och man ser det man ser, inget utvalt. 
I städerna har det gått ganska bra men i San Francisco till exempel så kunde vi inte åka till Muir Woods för att bussen gick bara på helger och under högsäsong, för då det var omöjligt för alla att som åkte bil att hitta parkering. Då blev jag lite sur, är fortfarande sur faktiskt. det är ju asdåligt att man inte ska kunna se en av de största attraktionerna kring SF för att man inte har bil. tummen ner va.  

SF var min favorit här:) Så speciell stad med alla dockhus och backar upp och ner. Urban och levande, kändes mer genuint och blandat med folk. Massa asiater, massa businessfolk, massa gay people, massa turister, svenssons och hemlösa om vartannat. Såg så många människor med unika stilar. Många verkade verkligen gilla mode men körde helt på sin stil. Och så många som bara tog på sig det dom gillade. Såg en typ hårdrockare som stod och rökte o pratade i telefon, med utsläppt långt slitet hår, jeansjacka, grova kängor och lång rosa batikkjol.. ehe.. jaha.. asså..  det tog två sekunder sen dog jag, han va så fin i den! 
Det jobbiga med SF var alla hemlösa. Tydligen så finns det någon slags hjälp för hemlösa att få där vilket det inte gör på så många andra ställen, så många dras dit. Det var liksom inte som parkbänksalkisar som man ser hemma utan riktigt jävla trasiga människor som drogat sönder sig. Varannan kotte hade dialoger med sig själva eller bara stod, låg eller satt men va totalt väck, kanske sträckte ut en smutsig to go kaffemugg och bad om en slant. Det var som att dom inte var så mycket människor längre, sjukt obehagligt, och det värsta var att jag slutade se dem som det. Vid ett tillfälle när jag o Filip, som jag spenderade några dagar med, var på väg till hippieområdet på Haight street passerade vi en man som långsamt, haltandes knuffade sin rullstol upp för en av alla backar. Det var ingen som hjälpte honom, inte jag heller, jag tänkte inte ens tanken förrän långt senare. 

Det är väl lite det som jag hat svårt för här också, i skygglappslandet, att det kanske inte blev så himla bra alltid men man pratar inte om det. Man sätter sig i sin bil och kör rundor till affärer där man vet att dom har suuper bra pris på vad-det-nu-ka-vara i jättestor förpackning. Skulle inte vilja bo här.

Nu när thanksgiving is coming up skulle jag faktiskt vilja tacka wwoof-farmarna här för att dom inte svarade på mina mail. Känns alldeles lagom att åka nu, lite vemodigt så klart men kommer alldeles säkert tillbaka en vacker dag. See ya, take care o ha en good one!






puss o kram



         
        

5 kommentarer:

  1. åh vad jag gillar din blogg! smart, fyndig och underhållande, tre rätt av tre möjliga. och realistisk då förstås :) Vad skönt att det känns ok nu att det inte blev något woofande, känns ju som att du är nöjd med vistelsen ändå, fast det inte blev som det tänkt. Kanske också det en lärdom att ta med hem, och en lärdom som jag kan ta till mig :) tack för det, bloggen är alltså utbildande också! Hoppas att resan till NZ gått bra, vad är det för tidsskillnad? så att jag kan ställa om mig till din nya dygnsrytm :) Ser väldigt mycket fram emot nästa rapport, stor kram sålänge!

    SvaraRadera
  2. Bra:) Helt ok utan wwoofing, mycket bra vistelse men också alldeles lagom att lämna. Nu nyförlöst i NZ som ligger typ 12h före Sverigetid (tror jag) gick i alla fall miste om ett dygn på den 13h långa flighten hit. Vart tog det dygnet vägen kam man undra.. Vad är tid liksom..?
    Ska äta lunch med kusin Maja här snart! Blir skoj!

    Puss o kram!

    SvaraRadera
  3. existentiella grubblerier i ett jetlaggat huvud :) hälsa kusin Maja!! Puss och kraaaam!

    SvaraRadera
  4. Fina du, nyfiken på hur du har det i kiwiland! Puss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej kär!
      Det kommer. Acklimatiserar mig.. lovar att lägga upp något snart:)
      Puss

      Radera