rapport från landet långt bort

Har varit på nya zealand i lite mer än en vecka nu. Landade i Auckland där jag stannade en natt innan jag tog bussen till Wellington där jag hade bestämt (ganska dålig planerat men..) med en wwoof-host. I Auckland hann jag i alla fall träffa min rara kusin Maja. 

Hon har just fyllt 18 och har pluggat engelska i Auckland i ett år och ska snart åka tillbaka till Sverige. Vi har inte setts så mycket senaste åren så jag visste inte om vi skulle ha så mycket att prata om men vi hade superkul! Vi åt lunch och hon visade mig runt, himla fint. Hon blev väldigt glad att någon hemifrån kom dit och såg hennes hemstad det senaste året.

Det var så fint att se att hon verkligen trivdes där och att hon längtade tills hon kunde resa iväg igen. Önskar att jag hade haft mod att göra det samma när jag var.. ung...  

Kanske är bra att folk fortsätter envisas med att tro att jag är in my early twenties. på så vis kan jag komma undan med att resa själv utan att vara den gamla trista som ingen parat med. Inte för att det är så många som pratar med mig ändå men..

Befinner mig i Wellington nu. Hittade på wwoof-sidan ett gay-par som bor i ett arkitektritat hus som dom hyr ut delar av till folk, oftast bögar men också annat skrot o korn. Dom är inga ekologiska odlare men har en ekoträdgård för eget bruk och har en allmänt strikt o sund livsstil (förutom när det kanske slinker ner en o annan hallucinogen drog mellan varven).  

När jag kom hit visade det sig att det inte bara var två bögar, utan tre, som lever tillsammans i ett öppetförhållande vilket verkar funka över förväntan bra. Har funkat för dom sen 90-talet i alla fall och det är jättelänge sen. Det är Chris, Kris (som är 3/4 dansk, säger "god natt" till mig på kvällen) och Andy.

Arbetsuppgifterna är ganska varierande och man behöver inte jobba ihjäl sig, fast det gör jag ändå för jag är en duktig flicka och jag vill vara på säkra sidan. Har fixat i trädgården, får specialuppgifter av Andy som är lite av en botaniker och glad för att jag kan en del, dom brukar normalt inte ha trädgårdskunniga wwoofare. Nu har det regnat i två dagar så då har jag sytt gardiner istället:)

Det är ganska trångt och vildvuxet här så det var svårt att fota men ni kanske förstår lite i alla fall:

Många branta backar och trappor upp till huset som är tre våningar och byggt som en trappa längs med berget, man skymtar entrén. 

Vardagsrummet med underbar utsikt (som inte syns på bilden). Trion har bott här tolv år och det mesta har bara fått vara och är så där härligt slitet och nött.

Köket; massa foton och posters o annat som sätts upp där det får plats. Det är så där hemtrevligt som det bara kan bli efter 12 år.

Vid köksbordet kan man öppna en jättebred dörr ut till en lite oas.

Kanske det bästa! Två badkar mitt i trädgården med töntigt fin utsikt. Ska testas innan jag åker härifrån. Man har ju också stjärnhimlen om man tröttnar på att titta rakt fram.

Här är två av gästerna som bott här 5 nätter. Ett ungt par som bor i Kina och kommit hit för att gifta sig. Han till höger är från USA och han till vänster från Kina, kallar honom Long John, han heter definitivt inte det men det låter så när dom säger det. Det var fint, dom var glada:) 

Försöker skapa mig en bild av nya zealand men det är svårt alltså. Förutom att det är fantastisk natur och en massa spännande djur och mycket prat om Maorier så får jag inget grepp om vad som är typiskt nyzealändskt. Dom (kiwi-folket) ser inte ut på något speciellt sätt, vad jag kan se än i alla fall. Tycker inte dom är sååå otroligt trevliga som alla säger men det kanske bara är här i Wellington eller så är det för att jag kommer direkt från staterna där allt var so nice och alla pratade med alla.

Mode.. kan inte urskilja några trender. Jo förresten, såg några hipsters idag och en o annan ungdom med 90-tals stil.   

Man flyger mycket inrikes, typ vart man än ska så fort det är utanför stan. Tåg är tydligen dyrt och stört långsamt, bussen var också långsam. 

Vet inte vad man äter här riktigt. Antar får, det finns många får. Annars verkar restaurangutbudet vara mycket asiatiskt, sushi o nudlar. 

Men jag är nog lite neg. Jag längtar hem. Letar efter anledningar till att det här absolut inte är ett land att spendera tre månader i. Jag tycker det är helt meningslöst att uppleva men massa saker- själv. Seriöst. Hatar att introducera mig hela tiden, på kackig engelska, bara en introduktion inget djupare. Jag HAR ju massa vänner som känner mig, som jag kan vara mig själv med, som jag kan ha givande samtal med, som jag kan garva med.. Varför åkte jag ifrån er?! Är jag helt tappad?  En tillvaro utan humor är mycket påfrestande. 

Inte alls intresserad av att "träffa massa nya människor", jag är intresserad  av att lära känna människor. Väl utvalda, delikata och utsökta människor. Svårt att upptäcka guldkornen bland allt grus, särskilt när man inte är på samma ställe en längre tid o kan vaska.    

Just nu känns det som att jag vill börja räkna ner till hemresan men så får jag ont i magen när jag inser att jag fortfarande är i början av resan. Vill ju inte vara i Sverige just nu, det fattar jag också, men darn va fint det ska bli att hänga med välkända ansikten! Hemma är där ens nära o kära är, det har jag i alla fall lärt mig. 

Hoppas verkligen kunna plocka ut det här som någon slags jag-är-en-mycket-bättre-person-nu efteråt. 

Gott natt!             

brev från Kalifornien

Nu är det min sista kväll i Kalifornien. Sitter på ett hostel i LA downtown. Har varit två nätter i San Diego sen jag lämnade San Francisco och i morgonkväll flyger jag till Nya Zeeland! Ska försöka sammanfatta mina intryck av staterna här lite kort

Klimatet är kanske det bästa! Känns som att det var en bra tid att åka hit för det har varit varmt och gött men också höstigt, särskilt i San Francisco. Vackra färger på träden och lite löv på marken men soligt och t-shirtväder på dagarna. Man verkar också kunna odla det mesta, fattar inte hur dom kan vattna allt för det är typ öken men så mycket goda grönsaker, frukt och bär. Antar att gmo varit i framme i många av fallen men dom har verkligen lyckats med att presentera grönsaker och frukt på ett fräscht och härligt sätt i butikerna. En hel del ekologiskt, det mesta närproducerat och allting ser så gott ut att man vill köpa allt allt allt. 
När meteorologen pratar om att vintern snart är här så är det för att det ska regna lite.. gulligt på nå vis. Tänk; ett par månader med lite regn o rusk sen börjar det om igen. Sol, sol o sol.. sol sol

Älskar folks självförtroende här! A L L A har självförtroende- varför inte liksom?!.. Oavsett smal, tjock, lång, kort, svart eller vit - till och med hemlösa kör liksom sin grej. Och folk parat med varandra, helt underbart! det finns liksom ingen pinsam tystnad här för folk bara pratar. Frågar om allt är ok, bra bild du tog där, eller bara nånting om att det är mycket folk på metron eller vackert väder. Hjälpsamma och snackiga. Det önskar jag att vi kunde ta efter, man blir ju så glad bara av att prata lite kort med en främmande person. Ska jag göra i alla fall när jag kommer tillbaka.

Måste säga att det har gått bra att gå mycket här trotts allt. Jag hade fått bilden av att det inte ens fanns trottoarer för att folk åkte så mycket bil, men det har gått bra att gå nästan överallt. Det svåra har varit att åka kollektivt. Gillar att åka kollektivt, man ser vanligt folk som lever sin vardag och man ser det man ser, inget utvalt. 
I städerna har det gått ganska bra men i San Francisco till exempel så kunde vi inte åka till Muir Woods för att bussen gick bara på helger och under högsäsong, för då det var omöjligt för alla att som åkte bil att hitta parkering. Då blev jag lite sur, är fortfarande sur faktiskt. det är ju asdåligt att man inte ska kunna se en av de största attraktionerna kring SF för att man inte har bil. tummen ner va.  

SF var min favorit här:) Så speciell stad med alla dockhus och backar upp och ner. Urban och levande, kändes mer genuint och blandat med folk. Massa asiater, massa businessfolk, massa gay people, massa turister, svenssons och hemlösa om vartannat. Såg så många människor med unika stilar. Många verkade verkligen gilla mode men körde helt på sin stil. Och så många som bara tog på sig det dom gillade. Såg en typ hårdrockare som stod och rökte o pratade i telefon, med utsläppt långt slitet hår, jeansjacka, grova kängor och lång rosa batikkjol.. ehe.. jaha.. asså..  det tog två sekunder sen dog jag, han va så fin i den! 
Det jobbiga med SF var alla hemlösa. Tydligen så finns det någon slags hjälp för hemlösa att få där vilket det inte gör på så många andra ställen, så många dras dit. Det var liksom inte som parkbänksalkisar som man ser hemma utan riktigt jävla trasiga människor som drogat sönder sig. Varannan kotte hade dialoger med sig själva eller bara stod, låg eller satt men va totalt väck, kanske sträckte ut en smutsig to go kaffemugg och bad om en slant. Det var som att dom inte var så mycket människor längre, sjukt obehagligt, och det värsta var att jag slutade se dem som det. Vid ett tillfälle när jag o Filip, som jag spenderade några dagar med, var på väg till hippieområdet på Haight street passerade vi en man som långsamt, haltandes knuffade sin rullstol upp för en av alla backar. Det var ingen som hjälpte honom, inte jag heller, jag tänkte inte ens tanken förrän långt senare. 

Det är väl lite det som jag hat svårt för här också, i skygglappslandet, att det kanske inte blev så himla bra alltid men man pratar inte om det. Man sätter sig i sin bil och kör rundor till affärer där man vet att dom har suuper bra pris på vad-det-nu-ka-vara i jättestor förpackning. Skulle inte vilja bo här.

Nu när thanksgiving is coming up skulle jag faktiskt vilja tacka wwoof-farmarna här för att dom inte svarade på mina mail. Känns alldeles lagom att åka nu, lite vemodigt så klart men kommer alldeles säkert tillbaka en vacker dag. See ya, take care o ha en good one!

puss o kram

         
        

walnut creek igen

Jag o Jane hade ju ett stop kvar här innan jag får åka vidare - Jelly Belly Factoryyy!!!!! Jane har somsagt skickat Jelly Beans till oss sen långt tillbaka. Tyckte det var asfränt när jag var liten och ska erkänna att jag fortfarande tycker att det är smaskigt med godis som smakar smörpopcorn och pina colada. 

drömbussen

det fanns fudge med baconsmak, inte så gott..

Vi och barnfamiljerna köade för att gå på rundvandring i fabriken. Det var söndag så produktionen var inte igång men man fick se små filmer och provsmaka. Man fick också en lite påse med sig hem och en fräck hatt:)  


Jane pratar ofta om vad hon köper på the warehouse så jag var bara tvungen att åka dit också. Kändes typ som Ikea fast med mat i stora förpackningar och andra "bra att ha" grejer till riktigt låga priser. Jag fattar att man köper för mycket och att man kanske råkar äta lite mer än man borde. Jag skulle också göra det. Pallvis med godis, flingor, kex o kakor. Stoora förpackningar med färdigmat och hela ostar och kött o provsmakning i långa rader.
Jag hade gått all in och gjort alla klipp man bara kan, sen hade jag åkt hem och okynnesätit ur de stora burkarna där det inte märks om man tar en näve jordnötssmörsfyllda mini pretzels.. så. jävla. gott.

Jane fyndar en påse äpplen. Hon äter faktiskt ganska hälsosamt vilket jag är mycket tacksam för. Men det bor också en lite feeder i henne, har aldrig sett någon bli så glad när jag äter och tar lite till. Får snacks o peanutbutterbars och annat som jag kan ta med mig om jag blir hungrig:)  

flingor, waffles o schex

Snart jul så det kan ju var läge att passa på att köpa den där tomten eller julkrubban man saknade förra året. Båda går bra att ha både utomhus och inomhus. 

Gillar att se hur riktiga amerikaner har det hemma och hur dom lever och handlar och gör. Mycket åka bil till olika affärer för olika saker. Ganska roligt men tidskrävande tänker jag. En fördel att ha någon som vet vart man ska och vad som finns vart. Undrar hur stor del av USAs yta som är bilvägar och parkeringsplatser, finns alltid parkering och man behöver aldrig fickparkera på millimetern. fascinerande.   

    

Efter några dagar hos Jane åkte jag tillbaka till San Francisco. På hostelet träffade jag en kille från Helsingborg som jag hängde med några dagar. Han heter Filip och planerar att resa typ ett år. Ska vidare till Sydkorea, Japan o sen Europa. 
Vi hade ungefär samma intressen och gillade båda att promenera och att äta så det passade väldigt bra att hänga med honom. Första dagen gick vi genom Golden gate park och vidare ner till havet, till Ocean Beach som var hur vackert som helst! Stor strand med dyner och livligt hav som kändes extra stort och öppet.

Nästa dag hyrde vi cyklar och cyklade över golden gate bridge och genom Sausalito och vidare till Old mill park. Vi (jag) ville cykla till Muir woods helst men det var tydligen långt och vääldigt brant enligt en senig och vältränad äldre man på sportbike och fullutrustning, så vi nöjde oss med Old Mill vilket var fint men inte som Muir.. Ska försöka åka dit ändå men med här landet och deras bilar alltså, man blir så trött. Det verkar liksom inte gå bussar till Muir woods, man ska helst åka biiil till dessa vackra parker. Alternativet är väl att åka sån töntig turistbuss men då vet jag inte om man får hajka nåt. sur.

San fran från bron

redwoods

så här kan man också bo..

Eftersom vi båda gillade att äta och ville ha den rätta dinerkänslan gick vi till ett ställe som hette Lori´s och åt en riktig frukost i typisk amerikans 50-tals anda. Filip tog en country-nånting och jag tog eggs benedict. mätt ett par timmar i alla fall sen blev jag sugen på något lättare som typ milkshake eller waffles med nutella o sirap o banan..

Det är skrämmande men jag har vant mig vid pannkakor och sirap till frukost.. Jag vet.. Inte bra. Också helt såld på bacon. och även om jag inte vill så är det typ omöljligt att inte bidra till sopberget i landet av förpackningar. Förlåt moder jord, jag lovar jag ska bättra mig :/

   

  

varmt välkommen till Walnut Creek

Åkte till Walnut Creek för att bo hos Jane ett par nätter. Hade ju inte träffat henne på väldigt länge så jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. Minns bara att hon var snäll och att hon fortfarande skickar Jelly Beans till mina föräldrar, något som jag uppskattad väldigt mycket när jag var liten.
Hon sågi alla fall precis ut som hon alltid har gjort och hon och hon är så där amerikanskt oh yes it´s sooo nice. Det var ju trevligt på riktigt men det roligaste för mig var nästan att hon verkade ÄLSKA att jag var där på besök. Hon körde runt mig på ställen och hon ville betala allt och att jag skulle se allt och att eftersom jag var på semester så skulle jag få en royal treatment. Så det var ju hur gött som helst! Eget rum, tvättmaskin, mat, trevligt sällskap och chaufför.

Här är Jane, hon ser faktiskt exakt likadan ut som hon gjorde när jag var 10. Hon jobbar på ett Law Library, älskar böcker och information, ska kanske skaffa en katt igen men vill veta att hon har en snäll kattvakt först. Hon är verkligen sweet alltså!

Halloween firas ju med stort allvar och vi ville ju inte vara sämre så det blev lite tokerier med masker o hattar framåt kvällen. Tjejen på bilden högst upp jobbade i mataffären, så härligt med Halloween att både vuxna och barn klär ut sig oavsett am man ska jobba eller gå på stan eller tricka o treata:)

Jag ville ju väldigt gärna se ett Walmart och Jane hade inte varit där på länge så det passade bra. Den här var inte så stor men den rymde mycket skit ändå. Försökte smygfota klientelet fast kändes lite skämmigt

Man kunde väl köpa det mesta och billigt. Ska erkänna att både jag o Jane handlade också..